I en reisedagbok fra en reise gjennom Sverige i 1799 finnes en detaljert skildring av et besøk hos samer i Gröndalen, lengst vest i Härjedalen.

To unge menn, Johann Wilhelm Schmidt fra den tyske skolen i Stockholm og svenske Carl Gustaf Gillberg, skildrer godt illustrert med tegninger av Gillberg deres opphold hos en sijte i Härjedalen 30. juni 1799.
Beretningen gir et unikt tidsbilde og innblikk i samenes liv med reinsdyrene.  Det fortelles om besøket i kåten, om mat og hygiene, om gjeting og melking.
Originalen ble utgitt på tysk i 1801 og kom i svensk oversettelse ved Anders Løøv i 1992.
Les hele beretningen om besøket her.

Samene får meget rosende omtale, og noen utdrag her viser hvor stor pris gjestene satte på besøket.

Om kåten:
Vill man finna et föremål genom vilket man kan se hur långt människan, när nöden driver henne till det, kan komme i sitt hantverk, utan att det står henne mer til buds än en yxa, bör man gå till en sådan ställning. Då kan man inte annat än förvånas över de anlag som ligger i människan och som här uppenbaras i denne enkla, men synnerligen ändamålsenligt sammanfogade ställning.

Om renslighet:
Över huvud taget rådde den största renlighet. På den punkten gör de verkligen skam på många kultiverade folk. Inte den minste lukt kunde märkas i kojan.  Ansikten och händer, som naturligtvis var mycket bruna av rök och sol, var rentvättade. Inte en gång kläderna var så smutsiga som de ofta är hos bönderna. De var ochså hela.

Helhetsinntrykket etter dagsbesøket:
Hur kort uppehållet hos denna nomadiserande folkstam än hade varit, så kunde jag ändå vara tillfreds med det. Uppehållet hade åtminstone räckt till för att rätta på många fördomar som jag hittintills hade haft gentemot detta folk. Jag hade lärt att känna det från en moraliskt bättre sida och att inte längre hålla dem för så olyckliga som det på avstånd hade tyckts mig att de var.